Jag utropar som vår allas Gert Fylking gjorde en gång i tiden Ä N T L I G E N !
Vad har det varit för fel på Blogger, tro. Stort frågetecken.
Som jag suttit och funderat, tryckt på olika knappar och svurit. Men förgäves.
Hörde sen att det var fler som var berörda av detta.
Så det var bara att luta sig tillbaka och ta ett djupt andetag. Andas in. Andas ut. Så ja!
Så jag fick ta en ofrivillig liten paus i några dagar. Inte så tokigt. Faktiskt.
Måste jag erkänna så här i efterhand.
Jag har tillfrisknat efter den där "spy & kräk-sjukan".
Har hämtat ett litet paket på posten till lilleman.
Tittat på väldigt många filmer. Som jag sett för många gånger innan.
Ätit min mammas hembakta semlor.
Med andra ord så har jag fått tillbaka aptiten. Lite väl mycket kanske.
Blivit rörd över den kungliga bebisen som fötts. Funderat på vilket namn prinsessan kommer att få.
Lekt i snö med Nenya. Och i tö. Hamstrat blöjor på extrapris.
Varit på barnavårdscentralen. Ätit mat med brorsan som var gräsänkling.
Hittat en golfboll i trädgårdslandet (?) Pussat på bebis.
Vikt hans små kläder. Fått en idé om en förbättring i den lilles garderob.
Fikat ute i lä med solen i ögonen. Varit en snabbis på Mio och dregla på allt fint.
Som ni märker har veckan gått ändå. Men oj vad jag har längtat efter Er!
♥